Det är mycket som ska fixas när Álvaro Santos bytt rödblått mot grönsvart. På tisdagsförmiddagen var det möte med sportchefen Mats Persson. På eftermiddagen prova ut rätt storlek på tröja, byxor, skor och overall.

Och när större delen av truppen gjorde sig klar för ett träningspass på Valhalla förberedde sig Santos för dagens andra fyspass. Just nu handlar träningen mindre om fotboll och mer om styrka och konditionscykel.

Att Álvaro Santos har potential är nog de flesta överens om. De två senaste säsongerna har det dock varit fler dalar än toppar. Vilket han själv är medveten om.

Det blev ett par mindre muntra år på Öisgården. Han kom otränad och med en krånglande mage.

– Jag var pressad att spela, och hittade aldrig den träningsnivå man behöver i dagens fotboll. Jag tränade två dagar och fick sen ont, vilade, blev bättre och sen spelade jag match. Det blev en ond cirkel.

Magmuskeln stördes av en slags benutväxt och den opererades bort i november av läkarna Leif Swärd och Anders Falk.

Nu känner Santos ingenting och behöver inte äta smärtstillande.

Gais tog kontakt för några veckor sedan. Han skulle egentligen ha infunnit sig på Öisgården den 10 januari men en olycka när Santos och en av döttrarna var ute och körde med en fyrhjuling försenade familjen.

– Sen ville de att vi alla skulle träffas, Gais, Öis och jag, så då kom jag själv.

Álvaro Santos är nöjd med att det blev en låneaffär med Gais. Det blir enklare för hela familjen att stanna i Göteborg, där alla trivs.

Om ett år står han utan kontrakt.

– Gör jag 15 mål under vårsäsongen kan alla tjäna på det. Framför allt Öis, som behöver pengar.

Själv ville han inte spela i Superettan. Samtidigt som Örgryte gärna blev av med Santos lönekostnad. Rödblåtts ordförande Lars Ranäng har också varit kritisk mot den värvning som kostade klubben en hel del pengar och menat att brassen inte velat arbeta för den förskottslön (signing fee) han fått.

Santos säger att han bara varit ärlig med sin vilja, och tycker att Lars Ranäng pratat lite väl mycket.

– Alla spelare vet att han pratar mycket. Jag känner inte honom som person, men som ordförande har jag inte många rosor att ge honom.

Det finns alltid två sidor av ett mynt och nu börjar Álvaro Santos om. Motiverad av att spela i allsvenskan igen. Han har en del att bevisa, är en osäker värvning.

Den schweizisk-svenska industrikoncernen ABB räknar med att redovisa tvåsiffriga ökningar i procent av både orderingång och resultat för fjärde kvartalet 2010, jämfört med motsvarande period 2009. Det skriver bolaget i ett pressmeddelande.

ABB räknar även med en ensiffrig ökning av intäkterna. De angivna förändringarna avser lokala valutor.

Vidare meddelar ABB att bolaget har slutfört köpet av amerikanska Baldor.

ABB upprepar sin syn på utsikterna 2011 och skriver att "fortsatt industriell tillväxt väntas stödja företagets verksamheter med kort och medellång cykel inom kraft och automation". Bolaget räknar även med "en bred återhämtning" av energiföretagens investeringar i kraftöverföringsutrustning senare i år.

Affärsklimatet under fjärde kvartalet 2010 låg enligt ABB i linje med utvecklingen under tredje kvartalet, med "höga nivåer av industriell aktivitet i de flesta regioner".

ABB meddelar också att i fjärde kvartalets resultat före räntenetto och skatter (ebit) ingår kostnader på runt 120 miljoner dollar avseende ett kabelprojekt i divisionen Power Systems.

Energipriserna har seglat upp som det största privatekonomiska hotet i år. Mer än var tredje svensk, 38 procent, oroar sig för kommande elräkningar visar en undersökning från Nordea.

"Vi kommer ihåg förra vinterns kyla som gav höga elpriser och nu ser vi att de höga priserna upprepas i år", skriver Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

Om inte vårfloden tar rejäl fart i slutet av april, början av maj, kan vi få dras med mycket höga elpriserna ännu en bra bit in på året. Det tror konsultföretaget Sweco som samtidigt konstaterar att brist på nyheter på området lett till en avvaktade inledning på veckan när det gäller elpriset på den nordiska elbörsen.

Underskottet i vattenmagasinen är på ungefär samma nivå som förra veckan och kolpriserna har fortsatt att falla, enligt Swecos veckorapport.

Prisfallet på den nordiska elbörsen som inleddes förra veckan kom av sig, men uppgången har hittills inte varit särskilt kraftfull.

I morgon har näringsminister Maud Olofsson ett möte inplanerat med Energimarknadsinspektionens (EI) generaldirektör, Yvonne Fredriksson. EI ansvarar för granskningen av elnätföretagens avgifter för att se till att de inte tar ut för höga avgifter.

-Mötet är inplanerat sedan tidigare men passar ju väldigt bra nu med den debatt som pågår, säger Maud Olofsson pressekreterare Erik Bratthall. -Hon vill förvissa sig om att övervakningen fungerar som den ska.

Efter elräkningen oroar bensinpris och risken att förlora sin buffert mest.

Den som fuskar till sig bidrag bör få betala en sanktionsavgift. Den ska krävas in vid mindre allvarligt fusk och uppgå till 20 procent av det utbetalda beloppet, minst 500 kronor, föreslår en statlig utredning hos regeringen.

Alla bidrag, ersättningar, pensioner och lån som betalas ut av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och a-kassorna ska omfattas av det nya sanktionssystemet, som tas in i en särskild lag.

Det ska inte behövas något uppsåt eller oaktsamhet för att avgiften ska krävas in och föreslås omfatta i princip alla fall där någon lämnat felaktiga uppgifter eller inte anmält ändrade förhållanden.

Sanktionsavgiften ska enligt förslaget vara huvudregeln vid ringa och vårdslösa bidragsbrott. För normala bidragsbrott, som omfattas av bidragsbrottslagen, utdöms som tidigare böter eller fängelse i varierande grad.

Enligt utredaren, hovrättsrådet Sven Johannisson, har bidragsbrottslagen hittills fått dåligt genomslag. En förklaring är att det krävs uppsåt eller grov oaktsamhet för att dömas.

Risken att drabbas av en sanktionsavgift ska enligt utredaren få enskilda att bli noggrannare och lämna korrekta uppgifter. Det blir också enklare för den berörda myndigheten att utreda fusket.

Bara den som själv lämnar en felaktig uppgift eller inte anmäler förändrade förhållanden kan påföras en avgift. Om felet bedöms som ursäktligt kan vederbörande slippa avgiften.

Varje år betalas cirka 20 miljarder kronor felaktigt ut från välfärdssystemen. Hälften av summan beror på att den som sökt bidrag fuskat (20 procent), hälften på oavsiktliga fel från den sökande eller från utbetalande myndigheters sida (30 procent). Men det finns också ett mörkertal för medvetet fusk. Hos Försäkringskassan beräknas det till runt fem miljarder kronor per år.

För tre år sedan infördes bidragsbrottslagen för medvetet fusk. Men mindre allvarligt fusk och fall där de felaktiga utbetalda summorna varit små bedöms inte som brott. Myndigheterna beslutar varje år om mellan 200 000 och 300 000 återkrav av bidrag, ersättningar med mera som betalats ut felaktigt sedan sökande lämnat oriktiga uppgifter.

Nu kräver facket att karensdagen avskaffas.

GS, med sina drygt 65 000 medlemmar, är en sammanslagning av tidigare Skogs - och Träfacket samt Grafiska Fackförbundet Mediafacket.

Förbundets senaste arbetsmiljörapport visar höga sjuknärvarosiffror. Nästan var femte medlem har det senaste året gått till jobbet fyra gånger trots att de borde ha stannat hemma.

Förbundsordförande Per-Olof Sjöö menar att sjuknärvaron är en klassfråga och avskaffandet av karensdagen en rättvisefråga.

- Karensdagen drabbar i första hand de som har de tyngsta och stressigaste jobben, mest ansträngd privatekonomi och det sämsta hälsotillståndet, säger han med hänvisning till en tidigare studie av nedlagda Arbetslivsinstitutet.

Att man väljer att gå till jobbet trots att man är sjuk kan ha flera orsaker. Dels innebär sjukfrånvaro en ekonomisk förlust, dels kan den drabba arbetskamraterna i form av ökad arbetsbelastning.

Sjuknärvaron kan leda till att fler på arbetsplatsen smittas eller till att man själv på sikt blir långtidssjukskriven.

- Om man ser till nödvändiga reformer på arbetsmarknaden så bör slopandet av karensdagen definitivt sättas före ett nytt jobbskatteavdrag, säger Per-Olof Sjöö och tillägger att karensdagen infördes som en del av krisuppgörelsen mellan regeringen och socialdemokraterna 1992.